Jag har börjat lyssnat på Håkan Hellström.

 

Jag som tidigare aldrig haft någon dragning till honom, visst har ett par låtar fastnat på huvudet - men inte mer än de där klassiska efterfest-låtarna-som-alla-andra-kan-så-jag-låtsas-att-jag-också-kan-dem. Som halva refrängen i en midsommarnattsdröm och kom igen Lena, vad skulle vi annars göra? Det är ungefär dit min Håkan-passion (eller snarare brist på passion) har sträckt sig. Men nu, nu rullar Håkan-låtar om och om igen, och fingrarna glöder som aldrig förr. Okej, det var lite överdrivet kanske men idag har fingrarna glödit (glött? vad säger man?), och det välkomnar jag med öppna armar. På fredag är min egna deadline att vara helt färdig för att gå igenom formalia, för på fredag är det en vecka kvar till uppsatsen ska lämnas in. Klockan 8.00 rättare sagt. Klockan 11.00 kommer tjejerna till mig på champange-brunch! Jag kämpar för att inte planera för mycket, trots att det är svårt. Varför jag inte planerar? För att jag verkligen borde lägga all fokus på att göra färdig uppsatsen så att jag kan släppa den sen och fira riktigt ordentligt! För fira - det ska vi göra nästa fredag. Från champange-brunch till smink- och hårfix till bal på slottet. Trots att jag inte ska lägga för mycket tid på det just nu, har jag redan börjat förbereda och skrivit inköpslista... Det är ju så kul!

 

Det blir min andra bal på slottet. Nästan exakt sju år sedan studentbalen på Kalmar slott kommer jag nu få gå på min examensbal på samma ställe. Nu när jag skriver om det kommer fjärilarna i magen, inte för att jag ska få gå på bal på slottet utan för att det är så fruktansvärt nära nu. Jag har inte hunnit tänka den senaste tiden, och därför inte hunnit reflektera över att det faktiskt snart är över.

 

Så ja, vad kan vi dra för slutsater av detta?

 

- Jag har börjat lyssna på Håkan Hellström, vem vet, snart kanske till och med Veronica Maggio spelas hos mig?

 

Nej, den dagen kommer dröja. Håkan räcker!