"JAG GILLAR MITT MÖNSTERÅS MEN LÄNGTAR ÄNDÅ BORT"

2011









Långpromenix ut till oknö och tillbaka, skönt att för första gången på flera veckor kunna gå mer än några hundra meter utan att bli så trött att jag nästan tappar andan. Den långdragna sjukdomen är på väg ur kroppen och istället har en dunderfökylning smugit sig på. Funderar på vad det är för fel på mitt immunförsvar men är ändå glad att jag "bara" är förkyld. Nässpray, halstabletter och te med honung så SKA jag vara frisk som en nötkärna till nästa vecka! :)









 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?