Småstadsfenomenet. Alla känner alla och alla vet allt om alla. De vet till och med mer om dig än vad du själv vet. Tycker det är ganska fascinerande faktiskt. Om det är något du är osäker på om du gjort, fråga nån annan! De har svaret. Om inte, så hittar de på något. Ser de dig någonstans, ser dig hälsa på någon, så antar de saker. Då går snacket snabbt. Som de säger, djungeltrumman går.

Jag är ganska bra på att skjuta bort såna saker. Ganska bra på att inte bry mig. Ganska bra på att klistra på ett leénde. Om du är otrevlig klassas du som en bitch. Om du är trevlig så klassas du som en bitch. Då stör sig folk. Det är dit jag vill komma, att det spelar ingen roll vad du gör. Folk har ändå förutfattade meningar om dig.

Det som jag tycker är klart tråkigast är när man börjar prata med folk man inte känner, och de säger "jag skulle aldrig ha börjat prata med dig om inte du gjorde det först" "varför inte?" svarar man då. "äh jag vet inte. trodde väl att du var annorlunda". Det är nästan inte värt det, det är bättre att vara tyst och låta dem prata. I grund och botten är det ändå avundsjuka, och förr eller senare kommer det spegla av sig.

Ju mindre du bryr dig om skitsnack, ju mer kommer folk bry sig om dig. Det är bara att acceptera. Och vet ni vad? Låt dem göra det då. Det snackas om ALLA, så enkelt är det och vi kan väl också konstatera att 80 % av det som sägs är skvaller.


Så vad kan dra för slutsats av detta?
Mönsterås är för litet.

Och ändå trivs jag rätt bra här. Visst är det komiskt?