Jag tänker alltid bäst när jag är ute och går. Man får rensa huvudet och vinden liksom blåser bort problemen och omvandlar dem istället till utmaningar. Man kan se möjligheter och analysera på ett annat sätt.

När jag är ledsen/arg/förvirrad/besviken/uppriven/sur/förtvivlad etc så ger jag mig alltid ut på en promenad och kommer in igen som en ny människa. Mitt humör är inte roligt så det är bäst att lämna mig ensam när jag är sån där. Då är det bäst att låta mig gå en sväng för att kunna lugna ner mig.

Ikväll försöker jag finna lycka i chokladen. Det går inget vidare. Nu mår jag illa istället.