Det var länge sen nu. Jag har haft mina anledningar. Jag har inte orkat. Och sen har tiden bara rusat iväg. Då blev det för mycket. För mycket att skriva om. För mycket att berätta.

Sommar försvann i en rasande fart. Helt plötsligt var det höst. Värmen försvann. Jackan åkte fram. Utanför mitt fönster ser jag faktiskt ett och annat gult löv. Men det är härligt. Det är skönt. Jag tycker om hösten!

Nu är jag tillbaka. Back on track så att säga. Och nu ska jag verkligen försöka, för nu är jag på G. Nu har jag mycket i huvudet och mycket överskottsenergi i fingrarna. Jag har mycket att dela av mig med. Mycket glädje. Mycket skratt. Och lite tårar. Jag ser allt som en positiv vändning. Och det känns bra. Förbaskat bra.


Tiden som har gått visar jag i bilder, lite pö om pö som små kapitel, sen börjar vi om härifrån. För nu är det höst, det är nya tider och det är min tid nu. Och jag trivs!