Jag är ingen morgonmänniska. Jag hatar att gå upp på morgonen, sova är det bästa jag vet. Men - de dagar jag faktiskt går upp tidigt blir jag påmind om hur underbart det är att vara uppe och hur mycket man hinner med! Jag är världens morgontröttaste men jag önskar verkligen att jag inte var det. Jag önskar att jag - som imorse - kunde skutta upp ur sängen och - som idag - bege mig till gymmet innan alla andra är där. Jag hade kunnat skriva att "åååh vad underbart med morgonträning! bästa starten på dagen!". Och ja, lätt att det är det, men det kanske händer en gång varannan månad att jag morgontränar ;) Någon kvällsmänniska är jag inte heller, jag är en riktig tröttmössa.. Nu när våren är på väg och solen skiner är det så himla mycket enklare och när jag väl har bestämt mig, ja då går jag upp! Jag är väldigt duktig på att vara envis, och när motivationen är på topp går allt. Förra våren var jag ute och sprang nästan varje morgon, då gick jag upp mellan fem och halv sex varje dag. Som sagt, wish I could do I every morning.

 

Nu sitter jag på bibblan, fylld med energi efter 50 minuters cardio och väntar på mina två kompanjoner. Idag blir det rapportskrivning för hela slanten, hoppas att ni får en härlig onsdag!

 

Godkväll! Har dagen varit bra? Det har minsann min varit. Vi håller på med ett nytt grupparbete i skolan som ska sträcka sig under hela denna kursen (4 veckor) men varje vecka ska vi ha seminarie och presentation på en liten del, vilket kommer innebära fyra presentationer. Vi ska presentera på ett helt nytt sätt där vi ska ha tjugo slides med 20 sekunder vardera. Vi måste alltså tamja in perfekt, och detta ska göras på engelska. Vi har suttit på bibblan hela dagen och skrivit och satt ihop en presentation och jag tror nog ändå att det kommer bli riktigt bra imorgon. Jag jobbar med en ny grupp, som jag inte jobbat med förut, vilket är väldigt nyttigt. Man får nya infallsvinklar och lär sig arbeta på andra sätt och samarbeta med andra människor. När vi kommer ut i arbetslivet kommer man troligtsvis aldrig jobba med samma människor och det är lätt att fasta i ett och samma tänk. Det sista vi ska göra i vår är en B-uppsats och då kommer vi bli indelade tre och tre, kommer alltså inte få välja själva så det är bara hålla tummarna på att man hamnar med några man kan samarbeta med. Hur som helst, slut i huvudet och slut i kroppen så sängen lockar strax. Ska bara ta och gå igenom presentationen en sista gång tänkte jag, borsta gaddarna och sen är det natti natti.

 

Träningsvärk? Jomen det har jag så det skriker om det och värre lär det vara imorgon. Körde cardio, pump och cx och allt tog väldigt mycket i benen så det är väl i dem det lär kännas imorgon.

 

Nehe om jag skulle sätta lite fart så jag får sova någon gång! Godnattpuss

 

Kickade igång veckan med en rejäl sovmorgon, det var välbehövligt efter helgen som inleddes med tenta i fredags, träning och sen två jobbpass hemma i Mönsterås. Klasskompisarna hade tentaslask på korridorsfest hos Sabbe så när jag hade slutat mitt i natten åkte jag förbi. Där var det kaaaos men vi satt inne hos Sabina och mös istället med spel, snack och skratt. En riktigt trevlig fredagskväll som slutade med att jag inte var hemma innan 3, haha. I lördags var jag dock uppe tidigt för att hinna tvätta och städa innan Hanni kom in hit. Vi hade en heldag på stan, kom hem till mig, kom på att vi var sugna på fika så åkte och fikade innan vi böjade göra oss iordning inför kvällen. Kvällen bjöd på käk på Stars & Stripes och efterföljdes av Harrys. En riktigt riktigt rolig kväll och så skönt att bara vara vi, det händer verkligen inte allt för ofta då hon har sina två små tjejer hemma. Jag är så lycklig för att mina föräldrar skildes så att mamma fick möjligheten att träffa Johan, annars hade jag aldrig fått så många underbara extrasyskon. Jag vara bara fyra när mamma och Johan träffades så jag har växt upp med hans barn och ser dem alla som mina riktiga syskon, trots att vi inte har samma föräldrar. Jag tror inte att det där spelar någon roll, att vi inte är blodssyskon. Man kan ha samma connection ändå och i Hannah har jag också min bästa vän. Jag skulle göra allt för dem, något som har satts på prov många gånger och som verkligen visar att jag menar vad jag säger. Allt.

 

Hur som helst, idag har vi börjat ny kurs - event management, som jag tror blir riktigt bra. Har sett fram emot den här kursen så jag hoppas den lever upp till mina förväntingar, även att vi har fått väldigt mycket att göra redan nu..

Kvällen har bestått av träning och sen har jag pratat med farmor ett bra tag som jag inte har gjort på länge. Det var mysigt, det blir så sällan. Vi pratade om alla mina gamla kompisar och vad alla gör idag och kom fram till att vi alla gör väldigt mycket olika saker men vissa kommer det alltid vara detsamma med. Det spelar ingen roll om man inte hörs på ett par år så är det ändå samma sak när man väl gör det. Medans jag pratade med henne promenerade jag bort till maxi för att handla och testa mina nya pjucks. Ni ska få se dem, supersnygga (och rosa såklart)!

 

 

 

Usch vilken dag det har varit. Kan inte säga att den har varit dålig eller att jag har varit på dåligt humör eller ledsen, men förbannad, arg och irriterad har jag varit. Som bara den. Men jag vet inte varför! Jag är så trött och förbannad på att människor som inte förtjänar det bara kan glida med på ett jäkla bananskal medan andra får kämpa hur mycket som helst. Jag har blivit sviken av människor som står/stått mig nära (vem har inte det?) och medvetet valt bort de människor som får mig att må dåligt. Men ändå, på något sätt, så kommer det tillbaka som en blixt ibland och jag blir så fruktansvärt frustrerad över att det inte verkar spela någon roll hur man beter sig. Ibland funderar jag på att bli likadan själv, inte vara så jävla ärlig, snäll och omtänksam hela tiden. Det verkar så mycket enklare, att komma dit man vill och få det man vill ha på grund av att man är så duktig på att ljuga och vet hur man ska gå till väga. Jag förstår inte!?! Jag förstår inte hur man kan MÅ BRA med att veta att man inte är ärlig, att man går folk bakom ryggen, att man sviker någon som man lovat någonting. Hur man medvetet kan göra tvärtemot trots att man vet att det gör ont i en annan människa. Sjukdom? Whatever, det spelar ingen roll! Man mår dåligt av olika saker, och jag, jag mår bra på grund av att jag står för vad jag gör, vad jag säger, vet vad jag vill och för att jag, som jag sa, medvetet har valt bort människor som jag inte mår bra av att ha i min närhet. Även om det är väldigt, väldigt nära familjemedlemmar eller "vänner". Alltså åh, jag vet inte vad jag ska skriva. Jag vill bara skrika, slå på något men än igen, jag vet inte riktigt varför. Det finns ingen speciell anledning och just det gör mig så arg och förbannad idag. Inser också nu när jag läser att det inte låter alls så argt som jag hade tänkt mig att det skulle göra. Hade tänkt mig att den här texten verkligen skulle visa att det inte funkar att försöka trycka ner någon som är ärlig och snäll. Snällhet. Det är uppenbart ganska lätt att utnyttja och jag är väldigt bra på att inte bry mig för det inte är någonting som jag känner att jag vill lägga min energi på. Och det är nog just det med, att jag inte bryr mig, som gör att det är enklare att försöka trycka på. Men en sak. Det funkar inte! Det gör inte ont i mig någonstans - det gör mig bara så fruktansvärt jävla arg. Och försöka på alla sätt, snälla come on, det kommer aldrig funka. Karma is a bitch och även om det går emot mig just nu så tror jag på att det i framtiden kommer visa sig. Vem som är ärlig och vem som inte är det. Vem som går att lita på och inte. Vem som kommer komma dit man vill på ett rätt och förtjänat sätt. Vem som kommer kunna sova om natten för att man, troligtvis med mer slit, vet att man är värd varenda framgång för att man kämpat för det och klarat sig igenom motgångar på rätt sätt!

 

Nej usch, vilket jävla pisshumör. Kunde inte ens lyssna på min vanliga pepp-lista på gymmet utan var tvungen att sätta på riktigt tung och hård musik. Jag lyssnar aldrig på sånt annars. Jag kör heller aldrig såna sjukt svettiga pass att jag var helt vit i pannan av torkat svett när jag kom hem, så något gott kommer det ju ur det här. Tack ni. Tack ni som får mig att bli av med min ilska på ett sjukt bra sätt, och som leder till att adrenalinkicken blir högre än någonsin. Ni får mig att vilja mer, lyckas mer och jaga mina drömmar 110xsnabbare. Just för att jag aldrig kommer tillåta mig själv att befinna mig i samma situation som er. Tack för motivationen!

 

Ilskan har runnit av mig medan jag har skrivit och jag har också insett att jag är så sjukt jävla stolt över mig själv som tagit mig dit jag är idag på ett välförtjänat sätt och att jag insett att jag är så trygg och stark i mig själv att det räcker med att bli lite förbannad och sen kunna släppa igen. Man behöver vara lite arg ibland för att hitta tillbaka till glädjen och tacksamheten. Ett nederlag leder till 100 framgångar, that's for sure!

 

Tack också till er underbara människor som alltid finns vid min sida, oavsett vad. Jag älskar er!

Jag har haft en mycket mysig kväll med mina fina klasskompisar. Konstigt det där hur snabbt man kan lära känna folk, jag menar, i höstas vad vi alla på samma plan och ingen kände en kotte. Helt plötsligt skulle vi bara lära känna massa nya människor och i det stadiet, när alla är i samma situation, är det ganska enkelt. Felicia och jag har hängt ihop sen dag noll och en bit in i höstterminen började vi hänga med de andra tjejerna och Robin så idag är vi ett "gäng" på ungefär 10 pers, vilket betyder att det alltid finns någon att hitta på något med! Jag är dock inte så van vid att vara så många men det är så mysigt de kvällarna när vi verkligen är nästan alla och bara myser. Ikväll var vi hos Sara då hennes pojkvän är från besök, bakade scones, drack te och åt Robins goda kladdkaka. Vi har våra små positioner och platser men kompletterar varandra väldigt bra och har, framför allt, väldigt roligt ihop! Och känner man inte för att vara med någon gång, nej då hoppar man det. Så enkelt är det! Och med det sagt, jag är så glad över alla mina nyfunna vänner och det är tråkigt att vi till hösten kommer gå olika vägar allihop då några flyttar hem, några läser vidare inom turism, några hittar på annat och jag, ja jag kommer läsa ekonomi. Men så är det ju och vilka vägar vi än går så har vi funnit vänner för livet.

 

 

 

Idag har jag träningsvärken i rumpan och baklåren vill jag lova. Det blev ett grymt benpass igår på gymmet hemma, mitt allra första gym. Jag har haft medlemsskap på tre olika gym och gillar alla på olika sätt. Det första gillar jag för att det finns bassäng också, vilket jag verkligen saknar nu - att simma! Brukade göra det två gånger i veckan förut och passar på när jag är hemma om det är öppet då. Det andra gymmet jag var medlem på var ett mindre gym dit det alltid var kul att komma. Man lärde känna folket som tränade där och fick hjälp och stämningen var alltid på topp. Där var jag alltid motiverad och förra hösten när jag tränade där är min bästa träningsperiod någonsin. Det gymmet jag går på nu gillar jag verkligen för att det är stort, bra öppettider och många bra och roliga pass. Men jag kan dock sakna den där gemenskapen och att man peppar varandra. Konditionsdelen är super men styrketräning kör jag bäst tillsammans med någon som kan skrika lite på mig att jag klarar tre, fyra eller fem till haha. Förutom det så gillar jag verkligen mitt gym och det är nog svårt i en större stad att hitta ett "litet" gym där samma gemenskap finns och man hejar på alla när man kommer. Till hösten tänkte jag dock testa Actic där det finns bassäng också. Man får helt enkelt prova sig fram tills det att man hittar "sitt" gym!

 

Jag har nyss varit och kört ett pass ihop med Jenny, testade knät och rodde 5000 meter och 30 minuter på "skidmaskinen", som jag kallar den. Det blir ju inte på samma sätt som när man sätter ner knät hela tiden och det dämpas dåligt, så kändes riktigt bra. Armar och ben stod på schemat och det gick kanon. Intensivt men tufft pass! Känns alltid lika gött efteråt när man tränat en söndag, då man vet att många andra ligger bakis. Haha. Bästa känslan.

 

Klockan slog precis tolv och vi är färdiga med vårt arbete - och hunnit äta lunch! Duktiga vi. Fint väder är det också, och fredag. Kan ju inte bli bättre! Nu tänkte jag tentaplugga ett par timmar när jag ändå sitter på bibblan innan lite träning och sen hem för jobb. Känner inte alls för att gå in på gymmet i detta soliga väder, men samtidigt vore det dumt att promenera även om jag inte känner något i knät. Ska inte klaga, får istället njuta ännu mer när jag vilat färdigt!

 

 

Jag åkte hem igår med anledning för att jag skulle till tandläkaren idag, men nehe då ringer de och säger att tandläkaren är sjuk (!). Jobbigt.. Men jag fick iallafall lite tid hemma och frukostdejt med mina favoritjejer i Harrstorp innan jag åkte tillbaka till Kalmar idag för ett examinations-seminarie. Vi fick en uppgift med tre olika frågor och blev indelade i grupper för att sen ha tre timmar på oss att skriva detta. Max 6 sidor. På tre timmar! Kursen som vi läser nu består av tre delkurser och i den här kursen är det tre olika moment som räknas in i betyget och den här uppgiften representerade 30 %. Arbetet vi gör nu är också 30 % och tentan nästa vecka är 40 %. Att skriva en uppgift på tid och dessutom skriva den bra kan bli ett litet stressmoment och på slutet stod vi lite still men fick ändå ihop det rätt bra tycker jag. Jag var nöjd med min grupp! Det är ju hur jobbigt som helst om man hamnar i en grupp som inte kan samarbeta alls. 

 

Mitt knä då? Jo, doktor Johan har diagnotiserat slemsäcksinflammation och medicinerat vila ett par dagar. Idag har jag inte haft några känningar alls men som Johan sa, antingen vilar du tre dagar eller så vilar du tre veckor om du sätter igång med en gång. Så lika bra att lyssna och vila knät, vilket jag inte alls tycker om då jag är ute och går varje dag och varken kan göra detta eller springa och får hoppa passen på gymmet. Aktiv vila idag alltså, vilket innebär att jag gick till gymmet ändå och körde styrka. Låter det inte sätta stopp för mig helt=)
Men längtar tills jag kan springa igen, måste tvinga mig själv att börja lugnt och inte springa en mil med en gång... Träning, träning, träning och öka lugnt. Har lärt mig en läxa.

 

Dags att stänga av tv:n och sova så jag är laddad inför en bra dag imorgon, grupparbete, träning och jobb står på schemat. Ännu en helg hemma så alla väskor står packade i hallen, ett himla farande just nu men det är kul! Och det bästa är att jag får spendera så mycket tid med mina älsklingar, tonnis och flippi.

 

 

När jag var ute på min pw nyss kom jag att tänka på USA och att jag för tre år sedan precis hade kommit dit. I fredags, den 1 mars, var det ett år sedan jag sa hejdå till alla här hemma och satte mig på planet som tog mig till New York. Härliga, häftiga, mäktiga, fantastiska, bästa New York. Jag förstår inte vart tiden har tagit vägen, jag som skulle åka tillbaka väldigt snart efter att jag hade kommit hem har fortfarande inte någon inplanerad resa dit. Och så mycket som har hänt. Likadant som jag idag har vissa drömmar och tror att jag vet hur livet kommer se ut om tre år så hade jag redan en bild i huvudet om hur mitt liv skulle se ut efter USA. Jag trodde aldrig att jag skulle sitta här, i en lägenhet i Kalmar, ha börjat plugga och trivas så otroligt bra med det. Jag har aldrig velat bo i Kalmar, har aldrig varit en Kalmar-tjej men se hur det kan bli! Det blir aldrig som man har tänkt sig, men har man drömmar ska man inte sluta kämpa för att uppfylla dem, det kanske bara blir en annan väg dit än vad man tänkt sig. Den vägen jag är inne på just nu känns helt rätt och jag är så tacksam för alla fina människor runt omkring mig som alltid får mig på bra humör på ett eller annat sätt. Och sen får vi inte glömma solen, som just idag har gjort mig superduperlycklig!

Så var det söndag igen och ännu en vecka har flutit förbi utan att man knappt hunnit blinka! Jag har haft en sån mysig helg, trots ungefär 30 timmars jobb på två dagar - men idag var jag ledig! Jag har jobbat mina allra sista två pass på Algots och två på Munken och hade förväntat mig väldigt mycket trötthet idag men när solen sken in genom fönstret imorse blev jag genast pigg. Spenderade förmiddagen med mina favoriter, Hannah, jag och flickorna var ute på promenad och Andreas gjorde under tiden iordning en eldstad ute i snön så att vi kunde grilla korv. Sen bar det iväg på överraskning, Emma plockade upp mig och sen åkte vi till det mysiga cafét i Berga och fikade med Nina och lilla Ella också. Hunnit med årets första utomhuslöprunda, hälsat på hemma hos mamma, träffat mormor, morfar, ellen och hennes kille & även haft skypedejt från Beverly Hills. Där var det 29 grader varmt igår och jag är inte avis det minsta... Tänk att de har det så - varje dag!

 

Bjuder som vanligt på ett par tråkiga mobilbilder och kryper ner i världens skönaste säng (efter min då) med ett leénde på läpparna. Somnar lycklig efter den här dagen=)